alexandra

jag sätter mig på bussen, ensam längst bak                                      
Har vandrat efter dina fotspår hela dan
Ingenting är likadant sen dagen du gick
Å alla minnen dyker upp när jag möter din blick
Regnet öser ner, tankar jagar mina dagar
Så hur ska jag klara mig i denna saga?
Går inte glömma, fy fan vad det är svårt
Jag bränner upp minnen av dig emellan åt
 
Å jag säger förlåt för jag vill inte va din vän
Känner mer än så efter allt som har hänt
Å jag har bränt mina chanser hos dig
Jag drömde om att ta mitt liv tro de eller ej
Men ingen ser mig fast livet står i lågor

Frågor utan svar har satt mig i plågor
Du var den enda men stunder är förbi
Försöker inte tänka med det är svårt att låta bli
När vi inte längre är två i denna värld
Vi blev ingenting å bara sakta gled isär
Så var du än är å var du än går
Lyssna, för mina känslor består för dig