alexandra

du har ett hjärta av guld och har alltid stöttat mig, för när skiten blev som svårast var det du som trösta mig. när allting gick åt helvete när allting bara brast, när jävulen haffa mig och mitt liv blev fucked up. ingen kunde se, nej ingen kunde fatta som en smutsfläck blev jag soppad under mattan, men ingen tog hänsyn och denna lilla sak blev mitt livs äventyr. instängd på rummet för det som först startade som en liten skitsak, blev sedan fem gånger större. jag förlorar mina vänner fan jag hatar det som hänt. tänker tillbaka, mina tårar blir till blod


fan vad det känns jobbigt att hata sin egna mamma, jag minns när man var liten. dom gamla ljuva åren, lördagsgodis och lek ute på gården. du brydde dig om mig och var världens bästa mamma. jag saknar det vi hade, jag saknar det vi gjort. jag hatar det vi har och jag hatar det du gjort. allting gick bra, men du valde fel väg. allt på dina villkor, bara när du har tid. fan du sårar mig varför kan du aldrig fatta? kom tillbaka, jag saknar min mamma